På fredagen hade ju Dansk Eurasierklubb sin Ciricut-utställning på en camping ca 7 mil norr om Herning så dit anlände vi redan på onsdagen. Vi hade inte anmält några hundar utan jag hade tänkt sitta ringside med kameran i högsta hugg. Nu var det ju inte så många eurasier anmälda vilket var trist, bara drygt 30-talet hundar men det blev dock en mycket trevlig dag med vänner.
Från våran uppfödning var det 5 hundar anmälda + Cactus och alla gjorde mycket bra ifrån sig och fick excellent.
Det var Darko som blev 1:a i veteranklassen och BIR-veteran, Qela i championklassen där on slutade som 2:a, Cactus i championklassen blev också 2:a. Sen hade vi juniorerna där Leon tog hem förstaplatsen och där Jara blev oplacerad och Jelka 4:a. Sen passade vi på att anmäla oss i uppfödarklass och den vann vi och fick en STOR rosett med oss hem.

Lördag var det så dags för Världsutställningen. Det gick undan i ringarna med en hiskelig fart då det inte skrevs några kritiker.
Domaren sorterade i snabb takt och det var mycket päls på det mesta han plockade ut så där kände jag att någon större chans har vi nog inte här idag. Jag visade Leon i juniorklass och han var ganska trött för dagen, det tar på de här unga hundarna att vara på utställning i två dagar. Han placerade sig 2:a med excellent. Sen var det dags för Nicke och det gick ju rätt bra ändå då han slutade som 3:a i championklassen med excellent. I unghundsklassen eller mellemklasse som det heter i Danmark hade vi inga hundar men två av Nickes barn hos Sorchies blev 1:a och 2:a, båda med excellent. Öppenklass så tävlade Cactus och han blev 2:a med excellent, 1:a och sedemera BIR blev en son till Leiionspitz Kiona.

I veteranklassen tävlade Darko som blev 1:a med excellent och titeln World Winner Veteran-2010.
Så var det dags för damerna och i juniorklassen skulle Lina ha varit med men det var inte mycket att dra in i den klassen vill jag lova men vi hade två vackra representanter med ändå, Jelka och Jara. Jara hade ju klätt av sig i bikini, dock hade Jelka all sin päls kvar. Jara fick excellent ändå men blev inte placerad, Jelka slutade som 4:a med excellent.

Sen var det Elexas tur i öppenklass, en ganska stor klass och hon visade redan innan vi hade gått in att idag skulle hon inte alls vara med. Jag fick verkligen jobba "häcken" av mig för att få henne att bli på lite bättre utställningshumör. Och hur mer vi jobbade ju mer glänste hon och blev placerad 1:a med excellent. Hon vann sen både cert och CACIB, blev Dansk champion, World Winner-2010 och BIM, det hade jag aldrig trott den morgonen när vi anlände till Herning. Jag var mycket glad och så här långt hade vi fått ihop två Världsvinnartitlar, inte illa. Qela tävlade i championklass och blev 3:a med excellent.

Sen var det dags för Eicha i veteranklass och jag fick äran att visa upp henne i ringen. Eicha var dock heller inte riktigt på humör då hon precis hade börjat löpa men det var i alla fall roligare med mig än med sin matte tyckte hon. Hon blev 1:a i klassen med excellent och även hon blev då World Winner Veteran-2010. Så den här dagen som jag inte hade några större hopp om blev mycket lyckad och jag är så glad över "mina" fina hundar och att det finns andra som också uppskattar dem och framför allt alla härliga valpköpare som tar väl hand om dem. 3XWorld Winner är inte illa tycker jag.

I övrigt så var semestern skön även om det inte blev den Tysklandsresa vi hade planerat men Tyskland finns kvar och kanske blir det senare i sommar istället, skulle ju träffa flera vänner/valpköpare där men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Vi kom åter hem på söndag natt och det har varit fullt upp sen dess men idag kom det regn så det blev innesysslor och lite tid att uppdatera hemsidan.

Ja vad har hänt mer då, jo Lina fick "valpar" mycket plötsligt och oväntat. Kanske inte så alvarligt som ni tror utan hon blev mamma till 4 chihuahuavalpar, ja ni läste rätt. Hon är ju inte så gammal, just fyllda 1 år men för nästan 1½ månad sen blev vi uppringda av en uppfödare som hade varit och snittat sin chihuahuatik som fått 4 valpar, men hon ville då inte alls veta av dem utan skulle faktiskt ha huggit ihjäl dem om hon fått som hon velat. Hon fick heller ingen mjölk så de fick sätta sig med flaska till de små. För små är de verkligen, en fjärdedels nyfödd eurasiervalp.

Dock sa vår gemensamma veterinär till dem att de skulle kontakta mig för att höra om jag kanske hade någon tik som kunde hjälpa dem. Nu hade vi ju ingen tik som hade valpar men vi hade Lina som var skendräktig och kunde utfodra en hel armé. Jag vet att hon är ung men samtidigt så tycker jag att kan man göra en insats för dessa valpar och ägare så gör vi det. De kom hit när valparna var nästan 2 dagar gamla och jag sa vi ger det ett försök i alla fall. Men Lina sa bara, men oj, där är dom ju mina små. Kröp ner i lådan och började genast slicka dem och la upp sig som det var den den självklaraste saken i världen, de var hennes helt enkelt. Nu var de ju så oerhört små, minsta vägde 90 gr och de andra strax över 100 gr men Lina var så fin med dem och tog så väl hand om dem.

Jag blir allt lite rörd när man ser hur underbart naturen kan fungera. Vi hade ju dock våran semester inplanerad så jag sa också att vi kan göra detta tills de kan börja äta lite annan mat och kommer upp på benen och kan göra sina behov själva.
Men på Linas vis och så ung som hon är så la hon inte massor med tid på valparna utan det måste finnas tid för lek och bad också där mellan. Första veckan var hon mycket hos dem men sen började det nog bli för mycket "myror" i benen på henne så hon har varit ute mycket och lekt och varit ung samtidigt som hon själv har gått in när det är dags att tvätta dem och ge dem mat.

Lina kan nämligen mycket som andra inte kan. Hon kan öppna dörrar både inåt och utåt. Hon hoppar och far över det mesta och i vår husbil där vi har alkov ovanför hytten hoppar hon själv upp som det skulle vara hur självklart som helst, det är bara att vika ihop benen och flyga. Strax innan det var dags för semestern så fick då valparna flytta hem igen till sin ägare och lika självklart som de var välkomna hit så åkte Lina på semester och hade glömt dem. De äter ju inte så stora mängder de fyra chihuahuavalparna som då vägde mellan 400-590 gr. Fick dra ur lite mjölk åt henne de första dagarna men sen försvann mjölken ganska snabbt. Självklart ska vi hjälpas åt och den dagen jag kanske står inför en sån situation att jag behöver en amma så hoppas jag också att det finns någon som ställer upp för mig.

På hästfronten har det hänt mycket, Alfred har flyttat ut eller rättare sagt han har fått en ny ägare i Kolsvatrakten där han får jobba mer än vad vi kunde ge honom. In har istället två Fjorddamer flyttat, Jolly och Tindra. Jolly av den mer gamla sorten som jag föredrar, kraftig och rejäl. Tindra är den lite smäckrare typen men mycket pigg och alert. Jolly gör gör inte mer än vad som behagar henne och man måste hela tiden få henne att tro att gör du detta så tjänar du på det själv, en envis Fjordam precis som de ska vara och det gillar jag. Tindra bara gör det man ber henne om och är mycket lättriden och enkel och på henne kan man sätta vem som helst för hon är bara genomsnäll. Jolly är också inkörd och supertrygg i trafiken, bryr sig inte det minsta.

Tindra ska också vara inkörd men är inte körd på många år så vi får väl prova oss fram när det gäller henne. Vi har också flyttat hem hästarna och håller på att inreda stall åt damerna. Jolly är ett premierat sto som har haft tre föl så kanske, kanske någon gång framöver att vi låter henne få ytterligare ett föl. Mer information kommer om damerna då de ska få varsin egen sida.

För egen del har det ju varit ganska stillsamt med utställningar, dock var vi till Larv där Elexa fick sitt sista cert och blev champion. Givetvis var vi på den Svenska specialen också där vi hade fina placeringar även om vi inte nådde riktigt ända fram. BIR-hunden är dock efter två fina Leiionspitz-hundar och gamla Esta som nu är veteran blev bästa tik-2 och Elexa bästa tik-4. Bland hanhundarna så var det Finley "Fonzie" som placerade sig bäst som bästa hane-4.
Lina och Sonny har varit till Västerås där Lina fick sistt första cert och blev BIM, Sonny sitt andra cert och blev BIR.

Har också börjat planera för valpar och det blir Liten och ev. Elexa som ska paras när de löper, vilket lär bli i slutet av sommaren.

/Marita

Tisdagen 11 maj
Idag har vår kära Aska fått somna in, hon skulle ha blivit 14 år i början av augusti. Sådana här beslut är aldrig lätta men har man tagit ansvar för deras liv så har vi också ansvar att se till att de inte behöver lida. De senaste veckorna har hennes kropp börjat tackla av, bakdelen har inte riktigt hängt med och de senaste dagarna så blev hon sämre med balansen i sin bakdel.
Hon har inte haft ont, det är jag ganska säker på.
Aska har varit drottningen här hemma, en klar och tydlig ledare för flocken. Men inte bara det, hon har alltid varit mig närmast, en underbar hund med en underbar personlighet. Hon har fått flera kullar med avkommor med samma fina sätt som hon.
Hon har varit en underbar mor till sina valpar och även som extramamma till många av våra andra kullar som har fötts upp av oss genom åren.
Saknaden är stor men jag vet att hon har haft en fint och långt liv och idag har vi tillbringat en lång stund nere vi vattnet där hon trivdes som bäst. Att sitta där och titta på fåglarna, ta sig en simtur, jaga möss vid kanten ner mot vattnet eller att få sitta med matte och titta på flötet när vi metade hörde till några av hennes favoritstunder.
Hon kommer alltid att finnas i mitt hjärta och mina minnen och många vet vad Aska har betytt för mig. Nu ligger hon begravd här på gården, med utsikt över vattnet, det som hon gillade så mycket.

Här är min sista bild av Aska, tagen idag på hennes favoritplats.

/Marita

Onsdagen 7 april
Ja jag vet, nu har det gått alldeles för lång tid igen sen jag skrev men jag sitter allt mindre vid datorn vilket det tidigare har blivit alldeles för mycket av.
Det har ju hänt en hel del sen sist jag skrev. NN-kullen har börjat flytta och alla utom Nor har åkt till sina nya familjer, Nor blir kvar tills nästa vecka då hon får ny familj. Sen har vi fått sju små svartingar för drygt 2 veckor sen då Blossom fick sina valpar.
De var alla doppade i samma färgburk, en svart färgburk. Hade hoppats på någon annan färg i kullen även om jag var medveten om att de skulle bli en del svart. Valpningen gick galant och jag trodde inte att Blossom hade sju valpar i den lilla magen, tvivlade faktiskt rätt länge på om hon verkligen var dräktig då hon inte hade mycket till mage. Hon har dolt dem bra, långt uppe i bröstkorgen. Hon sköter sina barn mycket bra och maken till kull att höras lite var det länge sen vi hade, ja man hör knappt något ifrån dem alls. I förrgår fick de sitt första smakprov på annan mat än från Blossom, hälften slukade sin mat med stor entusiasm, andra lite mindre intresserade. De knatar nu runt på ostadiga ben men man ser förändringar varje dag och igår så fick de flytta ner på nedervåningen där det händer lite mer och om en vecka så blir köket deras nya plats.

För några veckor sen så hade vi ju också Eurasierklubbens årsmöte som gick stillsamt tillväga och nu är jag involverad ordentligt, högsta hönset i hönsgården med allt vad det innebär så sysslolös har jag definitivt inte varit den sista tiden. Mycket att få ordning på men jag ser fram emot året som kommer och jag hoppas att få se många av er på Eurasierklubbens rasspecial i Degerfors i slutet av maj (pingst).

Sen har vi "lilla" Alfred, vår fyraåriga Ardenner som vi nu har börjat rida in. Har hittills gått långt över förväntan, brydde sig inte det minsta att få en sadel och någon på ryggen, han verkade inte bry sig alls måste jag säga. Nu ska vi bara få honom att förstå vad vi vill och det går bättre och bättre för varje gång. Skoj med lite nya erfarenheter, några kilo mer än en eurasier men minst lika envis ibland.

Vi har också haft besök under påskhelgen, i torsdags kom Janka med familj från Holland då de var i Sverige på lite semester, oj vad fin hon hade blivit, en riktig snygging som både påminde om mamma Santhi och pappa Nicke. I söndags var Oscar med matte och husse hit för att hämta lite hundmat. Oscar en stooor kille med lika stort hjärta, så snäll och vänlig men har är allt bra stor liknar mer en mindre new foundland i storlek och benstomme än en eurasier, eller ska man säga en eurasier i storformat!!

//Marita

Måndagen 22 februari
Så har det gått drygt en vecka till och valparna de växer och blir större, ja de är verkligen inga småtjejer vi pratar om. Två veckor gamla och väger mellan 1650-1800 gr. De är tidiga i utvecklingen också, började att öppna ögonen när de var bara 8 dagar gamla och är överhuvudtaget väldigt med i det man gör. Noomi som är störst är en linslus och så fort jag sätter mig i valplådan så är hon där och undersöker allt, de är mer som 3-veckors valpar än drygt 2 veckor. De går runt på riktigt stadiga ben. Namn har de också fått och Noomi är den rödast, Nala är den mörkaste, Nor är den rödgrå och den ljusa är Norah.

Sen har jag glada nyheter ang. Blossom, hennes matte är helt övertygad om att hon är dräktig så i slutet av veckan så ska hon få komma hit så blir hon här i några veckor innan det blir dags för valpar runt 19-20 mars.

Ja så har det ju kommit en hel del snö igen och så har det blivit fasligt kallt, i morse så stod termometern på -30 igen. Nu fick väl inte vi så mycket snö i denna omgång som de har fått i andra delar av Sverige, vet en som grinar illa i Lysekil över all denna snö, hon hoppas på minst 15 års snöfattig vinter efter detta, eller hur Anette.
Snön tycker jag i alla fall om bara det hade kunnat bli lite mer normala temperaturer men vi går ju mot varmare tider nu och våren ska väl inte vara allt för långt borta.

//Marita

Söndagen 14 februari
Så har det gått en vecka sen de fyra tjocka flickorna kom till världen. Allt går bara bra med dem, det är lugnt i lådan och de sover, äter och gör ifrån sig, precis som det ska vara. De väger nu mellan 1000 gr och 1100 gr så det är stadiga tjejer för att bara vara 1 vecka gamla.
Det var inte så lätt att hitta något mellannamn på N men jag tror att det blir Nice-looking Nala, Noomi och Nor, det fjärde namnet måste jag fundera lite mer på. Det finns fler bilder på  NN-kullen egen sida.

Jag brukar gilla vintern men i år tycker jag att det har varit allt för mycket kyla. Nu längtar jag till våren och har i dagarna börjat plantera om alla mina pelargoner och har tagit upp dem från källaren till vanlig stugvärme och ett ljust fönster. Så snart blir de fart på dem.

/Marita

Måndagen 8 februari
Ja då har vi utökat familjen med lite valpar, igår eftermiddag/kväll kom Kiras tjejliga till världen. Inte så många men väl värld sin vikt i guld, eller vad ska man säga. Nog för jag har haft en och annan valp som har varit stor men när Kiras första kom så trodde jag nästan att vi hade fått ett marsvin:-)) Jag brukar inte väga valparna så ofta, man känner igen en välmående valp med en fast och fin kropp men här tog nyfikenheten över. Vågen visade hela 565 gr, inte undra på att det tog lite tid för henne att klämma ut den, de övriga vägde runt 500 gr. Normalvikten på en eurasiervalp brukar vara omkring 350 gr.
Fyra fina flickor blev det och jag saknade nog några grabbar också men man får ta det man får, så är det bara. Nu när det inte var fler så blir ju några besvikna men det kommer ju en kull senare också får vi hoppas. De fyra flickorna har alla nya hem att flytta till.

Kira och valparna mår jättebra och Kira tar väl hand om dem. Här får ni se underverken och fler bilder finns på NN-kulle egen sida.

//Marita

Tisdagen 26 januari
Ja nu må jag säga att det var länge sen, mycket länge sen men lusten har inte riktigt funnits där och ibland så måste man kanske ha paus från saker och ting. Inte heller trodde jag att bloggen skulle vara så saknad som den uppenbarligen har varit, många har mailat och ringt och sagt bla. sälj hästen om det ska vara på detta viset, ingen blogg! Lever du?? Har det hänt något?? Du måste skriva, längtar efter att få läsa din blogg m.m. Det är ju skoj att man kan glädja någon med så lite men denna paus har jag verkligen behövt av olika anledningar som jag avstår att gå in närmare på. Bra mår jag i alla fall så ni behöver inte oroa er för det.

I höst och vinter har det givetvis varit mycket Alfred, min häst. Många slädturer har det blivit men just nu väntar vi på hovslagaren då skorna fram sitter löst på Alfred och Obelix (Alfreds kompis) har tappat skorna bak.

Vad har då hänt här hemma sen sist. Ja inte så mycket kanske men visst har det hänt en del. Cilla fick flytta till himlen i slutet av oktober efter en tids sjukdom. I övrigt så mår alla hundarna bra. Vi har varit på några utställningar, bla till Norge i november och Finland i december med lite blandad utdelning.
Vintern eller rättare kylan tog ju ett ganska hårt tag om oss här i Siknäs då vi hade mellan -28 till - 34 grader i 2 veckor, lite väl länge med sån hård kyla då hundarna inte kunde vara ute mer än korta stunder och jag var inte så glad i att vara ute alls.
Nu väntar vi snöoväder istället men hellre det än sån kyla som håller sig runt -30 grader. Sen behövs det nog lite snö nu så vi får lite ny fin vit snö för nu är den inte längre vit här ute, snarare rätt gul.

Belina eller Lina som hon heter till vardags har anpassat sig bra in i gänget här hemma och även lugnat ner sig en hel del. En stor dam som redan är 54 cm hög och bara 7 månader. Men hon är en härlig tjej som ger så mycket glädje för en gladare eurasier får man leta efter. I vår ska vi prova på lite utställningar med henne och hon ska nog kunna göra rätt bra ifrån sig. Mat är fortfarande livet och Nicke ligger i lä med hästlängder när det gäller hur fort man kan få i sig en skål med mat. Hon är snabb att stjäla från de andra också om hon får chansen och det behövs inte mer än att de tittar åt ett annat håll så är hon där för när det gäller mat så kvittar det nog om man skulle få lite däng av någon.

Liten, Tippans och Cillas valpar som föddes i somras har hunnit blivit 5-6 månader gamla och det går bra för dem alla. Kiwi bor ju hos Owe där jag har Alfred så henne träffar jag ofta, också en otroligt glad eurasier och totalt orädd för det mesta. Hon har blivit en riktig ladugårdshund som gärna rullar sig i hästskit och springer vant runt i hästhagen tillsammans med hästarna.

Snart väntas nya valpar hos oss i Siknäs. Kira ska ha valpar om drygt 1 vecka och är ganska rund om magen. Blossom är parad och om hon är dräktig så blir det valpar i mitten av mars. Blossom kommer i så fall hit till oss i slutet av februari för att komma in sig i gänget här hemma innan det är dags för valparna att komma.

Blossom gjorde det ju också så bra på utställningen i Göteborg i början av januari då hon tog sitt andra cert och första CACIB.
Sen ska jag ha valpfritt i sommar, hela sommaren då jag ska försöka hinna med en hel del på huset, kanske någon långtur med Alfred och sen blir det nog några veckors husbilsemester söderut.
Till hösten planerar jag några riktigt intressanta kombinationer som jag tror mycket på, mer om det kommer längre fram.

Almanacka blev det även i år fast det blev lite sent, stor efterfrågan har det dock varit och det blev långt fler beställda än vad jag hade räknat med. Det glädjer mig att den är så uppskattad. En sista chans finns att efterbeställa under denna vecka om det är någon som missat och vill ha, skicka så fall ett mail till oss så ordnar vi det.

Så till sist min lilla tittut-hund!
Lovar att nu ska jag skriva oftare i bloggen och kanske delar jag med mig av lite bilder redan i morgon.

//Marita