Blogg/Dagbok

2008-2009 - 2010/2011 ~ 2012 ~ 2013 ~ 2014 ~ 2015 ~
2016


2017

Fredagen 13 oktober

Torsdagen 30 augusti

Söndag 25 juni

Måndagen 30 maj

Tiden går så fort och det blev vår till slut, eller rättare sagt sommar direkt för att nu återgå till svalare väder. Heidis valpar har flyttat till sina nya hem och de rapporter jag har fått så är alla så nöjda med sina nya familjemedlemmar och vi får väl hoppas att valparna också är nöjda med sina nya familjer!!

Under denna vecka är det även dags för Umas valpar att börja flytta och i morgon bär det iväg till veterinären för undersökning, vaccinering och id-märkning. En mycket snäll och trevlig kull och nu ska 6 nya familjer få njuta av en ny liten parvel.


Vi har också två tjejer här hemma med växande magar och om knappt 3 veckor är det dag för den första och strax efter midsommar den andra, ska bli spännande. Och som ni förstår så blir vi hemma i sommar. Valpar och åter valpar men
vi håller också på att måla om hela huset och det är inte gjort på en vecka kan jag säga. Nu när det var finväder, skrapade och målade vi från morgon till kväll. Vi har också fått en trappa till verandan då vi har haft snickare här ett tag som har gjort så fint, eller hur? Trappräcket/väggen är nu målat och jag har börjat färgsätta verandan och även någon vägg på huset, dock tar allting längre tid än vad man tror men fint blir det.
 

Har anmält till ett par utställningar men så mycket mer blir det inte för oss i sommar, ska ev. anmäla till en till. Vi har också varit på klubbens rasspecial och i år hade vi inte många hundar från oss som deltog. Hade anmält tre hundar själv, var av en ej deltog p.g.a hälta. Totalt tror jag att det var 8 hundar från oss som var anmälda och det var Visca som drog det längsta strået av våra hundar i år, då hon blev bäst tik-2. Grattis till alla "våra" hundar för fina placeringar.
Det blev en snabbtur för vår del, ner på fredag em och åter hemåt direkt efter att utställningen var slut på lördagen. Eva Carp och dotter Stepanie hade kommit hit från Stockholm för att ta hand om valparna + några vuxna hundar.
Tack vänner, ni är guld värda!!

Sen har det varit väldigt mycket besök, både valpköpare som väntar på valp men också nya valpköpare som gärna önskar
sig en liten eurasiervalp i framtiden. Så som sagt här varvar vi besök, sköta valpar/vuxna hundar med målning, så sysslolösa
är vi inte.

I slutet av augusti/september bär det sen iväg på en långtur till Frankrike där vi hoppas få ihop en parning med en av våra tikar, samtidigt som vi lämnar ifrån oss Qilin som kommer att flytta dit. Valpar för leverans förhoppningsvis i januari. Sen blir det lugnt på valpfronten ett bra tag, eventuellt nån kull till hösten 2018, men inget mer. I år har det varit mycket valpar här i huset och det är jätteskoj men sen behöver vi nog lite ledighet också och kommer nog att ta en långtur med husbilen våren -18.

/Marita

 

Tisdagen 2 maj

Här hemma är det full rulle just nu. Heidis valpar är inne på sista veckan hos oss och nu är det fart i gänget. Äntligen har också vädret blivit lite bättre, varmare och ingen blåst, skönt! Framför allt är det skönt att kunna ha dörren öppen så de 6 busfröna kan härja fritt in och ut som de vill.

Ett par ggr. om dagen släpper vi ut de på baksidan så de kan springa fritt och då ska allt undersökas. Några har också kommit på lyckan med vatten och hur roligt det är att plaska omkring för att sen springa runt i någon jordhög och bli så fin. De flesta åker till helgen, en på tisdag och så blir det kvar en valp lite längre eftersom han ska utomlands.

Umas valpar är snart 4 veckor och har nu börjat få komma ut och de har det tagit med glans, idag har de även sovit ute i det sköna vädret. Bara Heidis valpar har flyttat får de också mer plats och får flytta ut i köket med tillgång till att kunna gå ut och in som de vill. Än sover de ju rätt mycket och gör inget större väsen av sig men det går snart väldigt snabbt i utvecklingen och även de blir livligare.

Förra veckan gjorde jag också en tur till Tyskland för att para Visca. Det gick snabbt och lätt och det var inte minsta tvekan när vi kom dit, han knappt ut ur bilen, två fina parningar sen vände vi hemåt igen. Det blev en liten tur på drygt 300 mil.
Nu hoppas vi att det blir valpar omkring midsommar.

Vi råkade dock ut för en mindre olyckshändelse på väg ner som kunde ha slutat betydligt värre än vad det gjorde. På autobahn mellan Lübeck och Hamburg så fick vi ett lastbilsdäck i sidan på bilen. Just när vi passerade lastbilen så exploderade däcket och kom flygande rakt i sidan på bilen. Det bara small till, men som tur var det inte så tät trafik just då, så allt slutade lyckligt.

 Lite skador på bilen men för oss gick det bra. Det var bara att köra åt sidan, invänta polis tillsammans med lastbilschauffören så att de fick skriva de papper som behövs för försäkringen. Sen kunde vi åka vidare, 1 timme försenad och en erfarenhet rikare.

/Marita

 

 

Tisdagen 4 april

Oj, vad tiden går fort, Heidis valpar har nu hunnit bli 3½ veckor gamla. Igår fick de flytta ut i köket, vilket de tog med en klackspark. Många valpar reagerar när de får nytt underlag men de brydde sig inte det minsta att det blev klinkers istället för tidningspapper. En stor värld har öppnat sig, ett helt kök att undersöka och springa omkring i. Kullen är väldigt tidig
i sin utveckling, tar det mesta med ro och reagerar inte just något på nya saker som låter omkring dem.

Dom är ett mycket socialt gäng, kryper snabbt upp i knäet om man sätter sig på golvet och man blir överöst med pussar om man lägger sig ner. Vi har även varit ut korta stunder, mest för att de ska vänja sig.

Uma, inget har hänt där ännu. Idag har hon väl varit lite mindre sugen på mat så vi får hoppas att det blir valpar inom de närmaste dygnen. Hon är i alla fall rund och go om magen och rätt nöjd som det verkar. Uma är ju inte den som har så bråttom i livet, hon är precis som sin mamma Elexa, inget stress här inte.
 

Vi själva fördriver tiden med att såga och klyva ved, passar på innan Heidis valpar blir mer aktiva och Umas valpar anländer. Skönt också att få undan det innan sommaren. Pelargonerna växer och frodas, paprikan har jag planterat om, tomatfröna har också grott och det är snart dags för omplantering även för dem.

Planerar även lite inför nya parningar senare i sommar och vi kommer att åka på en riktig långtur för en parning, det ska bli så spännande.

/Marita

 

Lördagen 18 mars

Så har det gått 1 vecka sen Heidi fick sina valpar. Allt har gått bra och de växer som de ska och det är tyst och lungt i valplådan. De har nu fått kulörta virkade band runt halsen, för att vi ska kunna skilja på dem. Grabbarna är väldigt lika varann, inte ens jag kan skilja dem åt som brukar ha järnkoll på vem som är vem. Killarna har fått färgerna orange, grön och blå, tjejerna, rosa, röd och lila.

Nästa vecka kommer Uma hit, sen är det 2 veckor till det blir dags även för hennes valpar att se dagens ljus.
Själv försöker jag hinna göra så mycket som möjligt av annat som ska göras. Jag målar just nu ett skåp i köket, har bytt golvlisterna då de har gått lite hårt åt efter ett antal valpar. Ytterhörnen har varit goda och var lite lätt rundade kan man säga, men nu blir det fint igen med lite färg på list och skåp.

70 pelargoner har också fått ny jord och har fått kommit upp från källaren. Varje år när jag ska ta in pelargonerna på hösten och när jag ska plantera om dem på våren undrar jag varför jag har så många. På sommaren när jag får njuta av deras blomning i alls sin prakt har jag glömt mina tankar om varför så många. Jag vinterförvarar dem varje år i källaren, några av de yngre pelargonerna dör också varje vinter. Men så har jag de vackra, stora som följt mig i 20-25 år, dom dör inte.

De blir bara större och kraftigare och jag har faktiskt några som blir över 1 meter när de är som finast och blommar som mest. Min man suckar och tycker inte att jag behöver så många, och det gör jag säkert inte heller och i år ska jag försöka ge bort lite pelargoner, men slänger dem det gör jag inte. Jag är inte duktig på sorter utan har dem för att de är vackra och jag har många olika sorter, många riktigt gamla sorter, men namnen på dem kan jag inte.

Förra årets pelargon gillade jag mycket, hade två, men tyvärr dog båda under vintern, ska nog försöka få tag på två nya. Den sorten var en blandning av hängpelargon och vanlig. Sen har jag ju också mina streptocarpus eller kornettblomma som de heter på svenska, just love them!! Har många olika färger och ett 15-tal. Mina blir enormt stora på sommaren och ger mycket vackra blommor hela sommaren. De vill inte ha direkt sol utan i halvskugga trivs de som bäst, ett fönster i nordlig eller östlig riktning.

Nu blev det inte så mycket hund i denna blogg men för mig är senvintern/våren den tid då man sår, tar hand om vinterförvarade blommor och funderar på vad man vill ha i växthus och frilandet till sommaren. Paprikorna som jag har vinterförvarat blommar redan och på snackpaprikan är det redan frukter. Snart är det dags att så tomater och bönor och lite senare gurka, squach & aubergine.

/Marita

 

Måndagen 13 mars

I lördags fick så Heidi sina valpar, 6 stora valpar. Valpningen gick snabbt och lätt och Heidi var väldigt pigg efteråt. Hon hade lite svårt att slå sig till ro efteråt, och första natten var jag upp många gånger för att hjälpa henne lägga någon valp tillrätta efter att hon bytt plats i valplådan. I natt var det däremot helt annat, nu har hon slagit sig till ro i sin mammaroll och kopplar av.
Valparna däremot har varit nöjda och tysta förutom de gånger hon har bytt plats och de har kommit på villovägar.

Hon har heller inget behov av att han mig bredvid sig utan bryr sig inte det minsta om jag går och gör annat, förutom när hon hör att någon annan hund får något ätbart. Det är det där hungerlinjerna som gör sig påmint. Tikarna som man har boende här hemma är oftast väldigt lugna när de har valpar, bryr sig inte i var jag är utan tar sin mammaroll på allvar. Upplever däremot att när man har fodervärdstikar som har fått valpar, att de är i större behov av att ha kontroll på mig och vill gärna att jag ska finnas i närheten.

Det har säkert att göra med en viss osäkerhet men också att de tikar man har här hemma är mer van att det föds valpar med jämna mellanrum och då har en större inre ro i sig själva och i flocken. Heidi verkar dock inte ha dessa drag fast hon är en fodervärdstik, vilket är skönt. Åker och hämtar Uma till helgen. Hon är ju van att vara här hos oss och i flocken, i början av april kommer hennes valpar, ska bli spännande. Sen blir det ev. valpar även lite senare i april, men mer om det senare.

/Marita

 

Onsdagen 1 mars

Utan telefon och Internet i ett par dagar och vad bet man känner sig. Lugna dagar var det i alla fall, ingen som ringde och inget surf, då hann man med lite mer av det man har på hög, som väntar på att göras. Inget ont som har något gott med sig!

Valpar, valpar, valpar. Nu är det drygt 1 vecka kvar för Heidi och det syns att det allt börjar bli lite tungt. Men precis som sin mor och även om det är trångt, så finns det alltid plats för en matbit. I det här släktet så ska det nog mycket till innan aptiten tryter.

Sen är vi nu rätt säkra på att det även blir valpar omkring 4-5 april. I början av februari var jag och Uma nämligen och hälsade på Morosso, eller Ymer som han heter i stamtavlan. Två fina parningar blev det och som det ser ut har det resulterat i valpar i Umas mage. Detta var egentligen inte planen, för Uma och hennes syster löper bara 1 gång om året och det skulle i så fall bli löp till sommaren. Men Uma hade tydligen andra planer. Då hon bor hos fodervärd och börjar närma sig 5 år så var alternativet nu, eller kanske inte alls, då vi inte vet om hon kommer att ha 1 år till nästa löp denna gång.

Jag är jättenöjd med Umas första kull så här långt. Uma är verkligen en snäll och lugn tik, precis som sin mor Elexa, som hon är en kopia av i både sätt och utseende. Spännande ska det bli!


/Marita

 

 

Lördagen 25 februari

Nu har lugnet lagt sig i huset efter att Nanis valpar har flyttat till sina nya hem. Ett gäng supergulliga, social valpar. Det har gått mycket bra för dem alla, dock kommer ju alltid lite småfunderingar från de nya ägarna, många gånger lite rädda för att göra fel.
Men som ny hundägare måste man våga fråga, det som är självklart för mig behöver inte vara självklart för någon som just har fått hem sin nya familjemedlem. Och vi finns här, det är bara att ringa eller skicka ett mail/sms och fråga.
Nani har också åkt hem till sin familj i Tyresö, hett efterlängtad.

Nu ska jag försöka hinna göra lite annat de närmaste veckorna innan det är dags för Heidi att få valpar. Hämtade Heidi i Surte i torsdags samtidigt som vi levererade Ryoko eller Älsa som kallas till vardag.

Heidi är stor, mycket stor för att ha 2 veckor kvar av sin dräktighet, vi får väl se om det är många valpar eller om det är mycket fostervatten. Hon mår i alla fall förträffligt bra och hon älskar att vara ute i snön och åka kana med kroppen. Sen har vi även parat några fler tikar men mer information kommer på hemsidan så snart vi vet om de är dräktiga eller inte. Det blir i så fall valpar i början och mitten av april. Spännande vår har vi i alla fall framför oss med förhoppningsvis ett helg gäng av valpar.

Dandy Walker är en sjukdom som är relativt nyupptäckt i vår ras, dock anser jag inte denna sjukdom som något problem i och med att det nu finns en DNA-test för denna sjukdom. Om bara alla uppfödare tar sitt ansvar och testar sina hundar innan avel så kommer vi heller inte att ha några problem med denna sjukdom. Hundar som inte har eller ska gå i avel behöver inte testas och är inte en sjukdom som den "vanliga" valpköparen behöver oroa sig för, så länge uppfödaren har gjort sitt jobb.
Se mer information här för den som är nyfiken. Dandy Walker

Just nu är det mycket folk som strömmar genom vårt hus i och med att det finns många som är nyfikna på rasen eller som redan har bestämt sig för att eurasier är rasen dom vill ha. Vi vill i möjligaste mån träffa våra blivande valpköpare innan det blir dags för valpar. För mig är det oerhört viktigt att det känns rätt med de som vill ha en valp från oss. De flesta är väldigt förstående och åker gärna 50-60 mil enkel resa (ibland mer och ibland mindre) för att besöka oss medan andra tycker att 10 mil är en väldigt lång resa.

Men det är ju också ni nya valpköpare som ska betala en större summa pengar för er valp, och ni ska förhoppningsvis ha 12-14 trivsamma år med er nya familjemedlem. Ibland funderar jag mycket på varför en del är så ovilliga att lägga ner lite tid på att besöka en uppfödare för att själva få en uppfattning om hur hundarna lever, är till kynne och om uppfödaren är rätt person att köpa sin valp ifrån. Det är ju inte en väska man ska gå ut och köpa!

Det finns säkert uppfödare som inte bryr sig i vem man säljer åt, men sån är inte vi. Vi vill att våra valpar ska bli älskade, att man har tid och engagemang till sin nya familjemedlem, att man ger en bra information om vad rasen har för egenskaper
och vad som krävs av en för att bli en bra eurasierägare.

Förstagångshundägare eller inte är inte så viktigt, det finns massor av bra hundägare som har sin första hund och de fixar det med bravur, sen finns det hundägare som kan ha haft många hundar men som i vilket fall inte klarar av att uppfostra
sin hund till en bra hund, där hund och hundägare lever i harmoni med varann.

Vi är så tacksamma när våra valpköpare hör av sig både med glädje i stort och smått, eller den dagen man har mindre trevliga saker att berätta och man behöver uppmuntran och tröst.
Glöm bara inte att ni har en uppfödare att höra av er till, vi har betydligt fler valpköpare att hålla kontakten med och ibland vill inte riktigt tiden räcka till alla även fast viljan finns. Vi har ju också ett liv vid sidan om "att vara uppfödare".
Ett telefonsamtal, mail eller mms/sms från en valpköpare är lycka för mig, eller när någon tittar in när man är i närheten eller har vägarna förbi. Att få träffa dessa hundar som man en gång fött upp och kanske pussa på dem en kort stund berikar mitt liv och gör mig glad.

Nyfiken på rasen och vill träffa ett gäng hundar som är harmoniska, hör bara av er så kan vi säkert få till en tid för besök som passar oss alla!

/Marita

 

Fredagen 20 januari 2017

Nytt år och nya tag!

Så har Nanis valpar blivit 4 veckor. Ett härligt gäng som inte gör så mycket väsen av sig så här långt i alla fall. Fem supermysiga valpar som har varit så lättsamma att ha att göra med. Man har knappt märkt av kullen, sovit tyst och lugnt hela nätterna och Nani har skött allt så bra själv. Dom har varit tidiga i all utveckling och har sen några dagar flyttat in i köket vilket också gick galant. Vi har börjat att ta ut dom korta stunder varje dag för att börja inlärningen med att göra ifrån sig ute. Inte heller det var något märkvärdigt tyckte de.

Snart blir det dags för de nya ägarna att börja komma på besök och där är jag stenhård, inget besök före 4 veckor. Valpar och mor behöver dessa veckor i lugn och ro. Nu börjar en ny tid för valparna där de utvecklas enormt för varje dag och där man ser att nya saker blir intressanta, främmande människor blir intressanta och att de får en större nyfikenhet. En rolig tid att ta del av.

Jul och nyår flöt på lugnt här hemma. Under trettonhelgen var det så dags att ta en tur till Göteborg. Hade anmält Tia och Lea till My Dog och skulle få bo hos snälla Yvonne som har Blossom och Wendy. Redan innan jag åkte så började jag känna av lite hosta och snuva men inte värre än att det kunde vara en liten släng av en förkylning. Åkte ner på torsdagen, för under fredagen skulle jag och Yvonne sitta i klubbens rasmonter på mässan.

Träffade många som var intresserade av rasen och stundtals var det rätt trångt runt montern. Alltid trevligt att få berätta om vår underbara ras. Började känna mig lite mer risig och även Yvonne kände sig lite hängig. Helgen och utställningen flöt på bra med fina resultat men jag kände mig inte riktigt okej.

Hade även bestämt att jag skulle para Heidi, och det föll sig ju så bra att hon var i höglöp under helgen. Hade fått ja för att få para med en hane som bor i Göteborgsområdet så det passade ju perfekt. Heidi blev parad lördag och söndag, hade även planer på att stanna någon dag till hos Anna och Heidi och ev. para ett par gånger till, men så blev inte fallet. På söndag kväll mådde jag inte bra, halsen värkte, huvudet dunkade, hostan började bli förfärlig och kände mig bara allmänt vissen.

Måndag morgon bestämde jag mig för att det är bara att försöka ta sig hem innan det blir än värre. Så måndagen plågade jag mig hem i bilen, och tur var nog att jag åkte då. Väl hemma så tilltog förkylningen eller rättare sagt influensan som det visade sig vara. Jag är sällan förkyld men kan få någon lätt släng i 1-2 dagar men sen brukar det inte bli så mycket mer.

Nu fick jag det med besked och har varit mer eller mindre helt utslagen i 1½ vecka och det är först igår som jag har varit utanför dörren sen jag kom hem. Fick både luftrörskatarr, jättejobbigt med andningen och en förfärlig hosta + bihåleinflammation.
Influensan tog också om en vända när man tyckte att det började kännas bättre. Tur att jag har haft Göran hemma för annars vet jag inte hur jag skulle ha orkat med hundarna och valparna. Göran fick en lindrigare variant av det än mig.

Nu börjar det gå åt rätt håll i alla fall, även om jag känner av bihåleinflammationen fortfarande. Så jag har inte orkat skriva om något på hemsidan, om parningen eller något annat, Göran uppdaterade lite resultat men mer än så blev det inte. Mailhögen har växt men den har jag nog betat av nu. För mig har det mest handlat om att släpa mig upp ur sängen för att äta lite och sen släpa mig in i soffan. Tittar sällan på tv men de här veckorna har jag nog sett det mesta av allt skit som visas.

Mer om parningen ser ni på sidan valpar. Går allt vägen så blir det valpar i mars. Hade tänkt fota Heidis partner Doffen under måndagen/tisdagen men så blev ju inte fallet. Anna som har Heidi har lovat att åka dit och fota honom bara hon mår lite bättre
för hon blev också sjuk. Så bild på Doffen kommer så småningom. Heidi bor ju hos Anna och Erik i Surte men kommer givetvis hit till oss bara det blir dags för valpar.

Inget löp för Ika ännu, bara att vänta och det kommer när det kommer!

/Marita