Hanhundsanvändning
(Svenskfödda kullar)
De rödmarkerade X hanhundarna är de som inte längre uppfyller kraven för RAS
då de har uppnått maxantalet kullar (5 st) eller valpar 24 st
| Genetisk variation Nu: Vi har en effektiv population på 43 individer. Genomsnittlig inavelsgrad i kullarna är 0,54%. Av 94 svenskfödda kullar från 1994-2004 är 67st med inavelsgrad 0% och 13st med en inavelsgrad under 2%, 8st har en inavelsgrad mellan 2-10%, 6st har en inavelsgrad över 10%. Inavelsgraden för kullar födda 2003 är 2.8%. Det finns tendenser till matadoravel i rasen. De mest använda hanarna har i Sverige 5 kullar/28 valpar, 6 kullar/30 valpar, 8 kullar/35 valpar och 9 kullar/58 valpar. Övriga kullar, 66st har 41 hanar till fäder, det betyder att dessa hanar i snitt har 1,6 kullar efter sig. Ingen hund bör under sin levnad producera fler valpar än 25% av en årsproduktion inom rasen. Mål om 5 år: Höja den effektiva populationen till minst 50 individer och behålla vår låga inavelsgrad. Strategi: Alla kullar skall inavelsberäknas innan parning. Begränsa avelshundars användande i avel till en maxproduktion av 25% av ett års registreringar inom rasen. Räknat på 2003 års registrering av 92st = max 24 valpar eller max 5 kullar. Vi vill bibehålla den låga inavelsgraden i rasen genom att undvika kombinationer med högre inavelsgrad än 2%. Tiken skall vara 2 år vid parningstillfället. Vid parning av tik utomlands bör hanhunden uppfylla våra krav, undantag från detta kan motiveras såvida hanhunden väsentligt ökar avelsbasen. Med väsentligt menas att hunden ger grönt ljus i Lathunden. Texten om Genetisk variation är hämtad från Svenska Eurasierklubbens hemsida ur klubbens förslag till RAS. Läs mer om RAS på SvEuk hemsida |